Att börja dagen med att träna är otroligt skönt.. Efteråt, men my god vad jobbigt det är att ta sig dit. Varför är det så?
Jag har sedan många år tillbaka spelat fotboll, har en "gedigen karriär" under många år i division 2. Är van att träna fyra-fem dagar i veckan plus match. Det har ALDIG varit jobbigt eller tråkigt att gå dit, eller jo. Undantag är försäsongen, löpning i -10 grader & spinning. Men man gick alltid dit ändå. För sig själv men framförallt för sina lagkamrater. Det finns inget tråkigare än att komma till en träning med dålig uppslutning. Såklart har vännerna och gemenskapen också en otrolig betydelse, inom fotbollen har jag träffat många vänner men framförallt tre helt fantastiska speciella vänner som har en stor betydelse i mitt liv. Nåja, idag tränar jag inte fotboll lika mycket, är glad om jag kan få till en match i veckan. Men det är inte illa det med tanke på att jag skulle sluta spela flera gånger om. Men det går inte! Eftersom fotbollen inte längre får så mycket tid så måste jag själv ta mig iväg och träna, nu har jag bara mig själv att tänka på och min disciplin är tyvärr inte den bästa.
MEN, efter att ha stått i ett provrum tillsammans med min smala mamma som har den snyggaste kroppen ever för att vara 60+ så har jag tänkt om. Min mamma är även väldigt ärlig, ibland alldeles för ärlig. Jag står där och provar byxor från bästa Twist & Tango och min mor tittar på mig - Nej, Karin. Om man har en lite rund mage som du har så kan man inte ha så låga byxor. ELLER - Nej, om man har lite kraftiga lår så kan man inte ha så snäva byxor!!! Jag älskar min mamma men ibland vill jag bara dra av hennes gråa hårstrån. ;)
SATS, here I come!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar