tisdag 18 oktober 2011

Från unikt till skrynkligt!

Måns matade sin tjej med blåbär, efter att han slickat lite på dem först*



För lite mer än ett år sedan började Måns på dagis. Ny miljö & nya kompisar, en helt ny värld öppnade sig för min lilla goding. Men inte nog med det, samtidigt som han började så började även en liten söt bedårande flicka med kort mörkt hår, skruvlockar och bruna ögon - Daphne heter hon. De fann varandra direkt och de är oskiljaktiga sedan dess. Det är Daphne han pratar om konstant, det är hennes namn han som oftast nämner så fort han slår upp sina blåa fina ögon om mornarna. Alltid samma fras "Daphne komma hem mig mamma" "Jag komma hem D idag" Detta är ömsesidigt, för hemma hos D får hennes föräldrar stå ut med det dagliga meningarna som innehåller Måns namn. "Min Måns" "Jag hem Måns"
När vi kommer till dagis ropar alla andra barn till D (om hon är där före) "Nu kommer Måns" Och vi kan tack var denna lilla flicka räkna på en hand de ggr han har varit ledsen vi lämning och vise versa. Detta känns väldigt skönt för oss alla såklart, att de har varandra.
Tillsammans har de något unikt och alla fröknar på de andra avdelningarna vet vilket paret är, de är kändisar. Att de redan vid så ung ålder leker tillsammans, förstår varandra och försvarar varandra till fullo är som sagt ganska unikt enligt många. Bästa vännerna!
Vi kan bara hoppas att detta består.

Måns - L O V E S - Daphne

Efter storasysters kommentar idag så hoppas jag att han inte får några men under sitt framtida förhållande med Daphne:

- Usch mamma, jag tycker inte att ähhhh Måns snopp är fin!
- WHAT? Vad menar du då?
- Den ser sådär ut, ähhh ähhh
- Hur?
- Sådär ähhh som gamla ser ut! Hon gnuggar sitt ansikte.

Skrynklig?????

Inga kommentarer:

Besökare